Vem designar du åt?

Halvdags workshop för civilingenjörstudenter på Design och produktutvecklingsprogrammet.

Transcript

1. Vem  designar  du  åt? Workshop  för  PU-­‐studenter
2. Björn  Granberg write@bjorngranberg.se
3. Välkommen  Cll   Antropocen Vår nuvarande geologiska epok Antropocen, då människor utövar mycket stor inverkan på biosfären Homer Simpson
5. Climate  ObservaCons  Compared  to  ProjecCons CO2  koncentra-on   ppm   Temperaturförändring   °C Havsnivåförändring   cm Stefan  Rahmstorp  et  al.  Potsdam  Ins-tute  for  Climate  Impact  Research,  2007 KLIMATET
6. Vilda  djur,  fåglar  och  fiskar
7. Vilda  djur,  fåglar  och  fiskar
8. Biomassa  ätlig  fisk  1900 Källa:  Jeremy  Jackson,  Ocean  Apocalypse
9. Biomassa  ätlig  fisk  2000 Källa:  Jeremy  Jackson,  Ocean  Apocalypse
10. Men  fisket  fortsäUer.. Källa:  Jeremy  Jackson,  Ocean  Apocalypse
11. Teknik
12. Dålig  fisk  får  nya  namn • Goosefish  >  Monkfish   • Slimefish  >  Orange  Roughy   • Toothfish  >  Chilean  Sea  Bass   • Whore's  egg  >  Sea  urchins   • Mudbugs  >  Crawfish   • Hog  >  King  Mackerel   • Asian  Carp  >  Silverfin  och   Kentucky  Tuna   • Gizzard  fish  >  Lake  Whitefish
14. Dammsugarkåpan 3gr  plast  
15. Dammsugarkåpan 3gr  plast   10  000  000  enheter  
16. 3gr  plast   10  000  000  enheter   30  ton  =  en  långtradare  full   Dammsugarkåpan
17. GenomsniUlig  livslängd  17  år   GenomsniUlig  körsträcka  20.400  mil   Bilen
18. Bilen Idag:  >1.000.000.000  (1000  miljoner)
20. 175  varv  runt  ekvatorn 750.000.000*7m/1000/40.076 =175
21. Livslängd  globalt:  10  år 1824  kgs  (4,021  pounds)  genomsniUlig  vikt  på  bilar  och  läUa  lastbilar  sålda  i  USA  år  2003.  
22. Livslängd  globalt:  10  år 1824  kgs  (4,021  pounds)  genomsniUlig  vikt  på  bilar  och  läUa  lastbilar  sålda  i  USA  år  2003.   Vikt:  1824  kg  
23. Livslängd  globalt:  10  år 1824  kgs  (4,021  pounds)  genomsniUlig  vikt  på  bilar  och  läUa  lastbilar  sålda  i  USA  år  2003.   Vikt:  1824  kg   3,5  kg  skrot  per  vecka =
25. 1.000.000.000  ×  3,5  kg
26. 1.000.000.000  ×  3,5  kg 3.500.000  ton =
27. Standard  europeisk  godsvagn  för  skrot,  typ  EANOS,  lastar  50  ton.  Längd:  16  m. Max  50  ton  
28. Standard  europeisk  godsvagn  för  skrot,  typ  EANOS,  lastar  50  ton.  Längd:  16  m. 3.500.000  ton   max  50  ton  per  vagn = 70.000  godsvagnar
29. Arvika  -­‐  Uddevalla?   18  mil  
30. Arvika  -­‐  Stockholm?   38  mil  
31. 70.000  ×  16  m Standard  europeisk  godsvagn  för  skrot,  typ  EANOS,  lastar  50  ton.  Längd:  16  m.
32. 70.000  ×  16  m = Standard  europeisk  godsvagn  för  skrot,  typ  EANOS,  lastar  50  ton.  Längd:  16  m. 1.120.000  m
33. 70.000  ×  16  m = Standard  europeisk  godsvagn  för  skrot,  typ  EANOS,  lastar  50  ton.  Längd:  16  m. 1.120  km
34. 70.000  ×  16  m = Standard  europeisk  godsvagn  för  skrot,  typ  EANOS,  lastar  50  ton.  Längd:  16  m. 112  mil
35. ARVIKA  -­‐  LEIPZIG   112  mil  långt  tåg  varje  vecka   6,5  km  varje  Cmme räU  svar:
36. Standard  europeisk  godsvagn  för  skrot,  typ  EANOS,  lastar  50  ton.  Längd:  16  m. GenomsniUlig  total  Cd  i  trafik  109  dygn  (2%)   GenomsniUlig  total  Cd  parkerad  17  år  (98%) Med  inräknad  arbetsCd:   genomsniUlig  hasCghet  under  10  km/h
37. [  monstruöst  maskineri  ]
38. 10  min   Grupper  om  tre   Diskutera   Försök  komma  på  egna  exempel
39. Tillverkningens   effekCvitet Människans   tänkande Pengarnas   betydelse Hur  hamnade  vi  här?
40. Innan mass.. fanns • Energin  var  organiskt  -­‐  trä,  havre,  talg  och  muskler.   • Alla  levde  med  klimatets  nycker.   • Mycket  låg  resiliens.  Stor  risk  aU  påverka   rådande  sociala  och  tekniska  system  gjorde   försikCgheten  Cll  norm.     • Uppfinningar  kom  plågsamt  sällan.   • Priset  på  en  vara  och  dess  värde  var  samma.
41. Storyn  om  oss  själva  före   industrialismen • Jag  är  tacksam  för  det  jag  har   • Livet  är  eU  mellansteg  mellan  födelse  och  död   • SäUer  miU  hopp  Cll  livet  erer  deUa   • Förändringar  är  inte  bra   • Jag  är  den  jag  är   • Mår  jag  dåligt  är  det  inte  miU  fel
42. Jag  är  i  eU   skumt  Cllstånd   mellan  liv  och  död
43. Nästan  alla  produkter  marknadsfördes  som   nödvändigheter  med  fokus  på  prakCsk  nyUa. 1910-­‐talet:
    Konsumenten  ännu  ofödd Före  1900-­‐talet  idenCfierade  sig  människor  med   sin  klassCllhörighet  -­‐  Arbetare,  borgare  och  rika.   Medan  de  rika  kunde  köpa  saker  de  inte   behövde,  så  gjorde  de  flesta  människor  inte  det.   –  Konsumenten  existerade  inte.      
44. 1914  SerieCllverkning
45. Ford  Model  T
46. “You  can  have  it  any  color  as  long  as  it’s  black” 1915 1925 Henry  Ford Ford  Model    T
47. Den  mäUa  marknaden
48. Den  mäUa  marknaden
49. Den  mäUa  marknaden
50. Den  mäUa  marknaden
51. Alfred  P.  Sloan  Jr.
52. Den  mäUa  marknaden
53. Så  självklart,   Alla  äger  ju  redan  en  bil!
54. Den  mäUa  marknaden
55. 1922 1923 Buick  Model    55
56. 15  min   Grupper  om  tre   Hjälp  Sloan  aU  hiUa  andra   lösningar  på  GMs  problem
57. Aggressivitet det  omedvetna   InsCnkter Libido Flockbeteende Normer  och  regler Självkontroll Vilja  och  åsikter   –  En  känsla  av  ”jag” MedföP: Disciplin personligheten överjaget Sigmund  Freud Inlärt: Resultat: Sinnet  är   som  eU  isberg.   Det  flyter  med  1/7   över  vaUenytan.
58. Sigmund  Freuds  kusin
59. Frihetens  fackla
60. Människan  kontrolleras  av  det  undermedvetna   och  är  därför  helt  opålitlig.   –  Ska  en  sådana  få  besluta  i  en  demokraC?   –  Nej,  helt  klart  måste  en  elit  ta  kontroll.   1.  Människors  libido  riktas  mot  de  styrande.   2.  Människors  aggressioner  riktas  mot  de  andra. Walter  Lippman,  1930 Människan  opålitlig
61. Det  är  knappast   troligt  aU  vi  når  full   sysselsäUning,  vad  vi   än  gör  åt   investeringar  med   nuvarande  låga   konsumConsvilja.” Keynes,  1936 “Jag  stöder  allt  som  ökar  viljan  aU  konsumera.”  
62. Slösandets  logik Lön  kan  enligt  Keynes  användas  på  två  säU:   KonsumCon  eller  sparande.   KonsumCon  är  den  del  av  lönen  som  inte  går  Cll   sparande.  En  ökad  vilja  aU  konsumera  gynnar   naConens  ekonomi.   AU  hushållen  sparar  är  inte  önskvärt.
63. Roosevelts  New  Deal Staten  tar  makten  över  landets  penningmängd  i  syre  aU   sCmulera  konsumConen  -­‐  >  massornas  libido. Penningmängden  justeras  mot  arbetslöshet.   Inte  som  förr  mot  värdet  av  det  producerade. Hushållets  främsta  uppgir:    AU  konsumera.   En  sann  medborgare  är  en  hängiven  konsument.
64. 1.  folket  styrs  av  siU  omedvetna   2.  Därför  behövs  en  elit  som  styr   3.  Folkets  libido  styrs  mot  konsumCon   eller  ledaren  (tyrannen).   4.  Folkets  aggression  styrs  av  tyrannen  mot  en   grupp  utanför  folket.  I  eU  kapitalisCskt  system   fyller  individualism/konkurrens  samma  funkCon. En  ny  beräUelse  formas
65. 2:a  Världskriget                        
66. Byggde  upp  en  jäUelik  produkConskapacitet. Kriget Och  återuppbyggnaden av  Europa i  USA
67. Freuds  kusin  poppis  igen
68. Industrin  hackar  demokraCn AUrakCva  bilder  av  framCden  skapar  begär  för  de   varor  industrin  klarar  aU  producera.   Skillnad:   Industri  och  privata  företag  skapar  nu  den  åtråvärda   framCden,  inte  de  poliCska  parCerna. I  eU  kapitalisCskt  system  är   Individualism/konkurrens  en  kanal  för   folkets  omedvetna  aggressioner.
69. ”The  American  Dream”
70. 15  min   Grupper  om  tre   Är  det  så  här  enkelt  idag?   Varifrån  kommer  dina  egna  mest   aUrakCva  framCdsbilder?
71. Hacket   Grundläggande  mänskligt Libido  =  Pengar  (Förr  ”tjäna  Gud”  >  ”tjäna  samhället”  )   Liv  =  Ekonomisk  Cllväxt,  konkurrenskrar,  ”inne”   Död  =  konkurs,  bankruU,  fa{g,  ”ute”
72. Victor  Lebow,  The  Real  Meaning  of  Consumer  Demand,  1955 Vår  enormt  produkCva  ekonomi   kräver  aU  vi  gör  konsumCon  Cll  en   livssCl,  aU  vi  gör  köp  och   användning  av  varor  Cll  en  ritual,   aU  vi  söker  vår  andliga   Cllfredsställelse,   vårt  egos  Cllfredsställelse  i   konsumCon  .  .  .     Saker  och  Cng  måste  konsumeras,   brännas  upp,  bytas  ut,  och  kastas  i   en  ständigt  accelererande  takt.    
73. Eisenhowers  economic  advisor The  ulCmate  purpose   of  the  economy    is  to  produce   more  consumer  goods. ”
74. Tidskri\en  Design  News,  1958 ”It  is  wasteful  to  make  any   component  more  durable  than  the   weakest  link,  and  ideally  a  product   should  fall  apart  all  at  once.“ Planerad  livslängd  blir  norm
75. Ingenjören  destrukCv  istället  för  konstrukCv.   Konsumenten  luras  -­‐  det  är  eCskt  fel.   Ingenjören  en  bedragare
76. Europa  drömmer  om  en  superbil  som  kan  hålla  i  evighet.   Industria  (Dagens  Industri),  1958.
77. “-­‐  -­‐  -­‐  det  håller  på  aU  bli  mer  och  mer  klart   aU  massprodukCon  kan  fortsäUa  bara   under  förutsäUning  aU  masskonsumCon   utvecklas  i  motsvarande  mån.” 6  mån  senare Industria  1958.
78. Den  goda  cirkeln ProdukCon  -­‐  försäljning  -­‐  förbrukning  -­‐  nyprodukCon   betraktas  som  en  krets,  vilken  roterar  med  ständigt  ökad   has/ghet.   Gynnas  av  en  konsekvent  Cllämpad  modefilosofi,  som   avsiktligt  förkortar  de  varakCga  produkternas  livsCd   genom  aU  ge  dem  modekaraktär.   Produkternas  modekvalitet  och  inte  deras  materiella  och   tekniska  kvalitet  bestämmer  deras  livslängd. Jan  Wallander,  na-onalekonom,  Industria  1958.
79. “Massförsäljning  måste  baseras  på  snabb  omsäUning   om  marknaden  är  mäUad.  Dvs  bilägarna  måste   förmås  aU  tröUna  på  sina  bilar  –  eller  bilarna  aU   tröUna  på  sina  ägare!” ”Slutet  på  vår  T-­‐fordepok.” Industria,  nr  4  1959
80. Naturlig: ”Blomman spirar, vissnar och dör. Det är ju skeendena i naturen, som är det väsentligaste, som vi ska ta vara på och titta på.” Lagom: ”Kvaliteten gäller det att icke göra så hög som möjligt. Jag för min del säger att det bör vara rätt kvalitet.”  Eric  Carlberg,  Ritkontorschef  på  Electrolux,  1959. Den  nya  konstrukConsfilosofin
81. Eric Carlbergs utbildningsplansch, Juli 1959.
82. TQM  inbegriper  produktens  alla  faser.  Projektering,   produkCon,  försäljning  och  användning.  Delas  in  i:   KonstrukConskvalitet  (Vad  har  produkten  för  egenskaper?)   Processkvalitet    (Tolerans  mellan  olika  exemplar)   ParCkvalitet  (ParCer  sorterade  erer  processkvalitet) Total  Quality  Management  TQM
83. Alla  kvalitetsmål  måste  kunna  kvanCfieras KonstrukConskvalitet
84. Kvalitetsspridning  vid  Cllverkning Processkvalitet
85. Enheter  som  inte  uppfyller  minimikravet ParCkvalitet
86. Kvalitetsbegreppets  Cdiga  innebörd  gällde  produktens   prakCska  nyUa  för  konsumenten.   Den  utvecklade  innebörden  av  kvalitet  följer  en   bredare  definiCon  av  nyUa  som  omfaUar   både  konsument  och  producent.     RäU  kvalitet  på  en  produkt  är  när  den  är  lagom.   Skiret  skedde  under  50-­‐  och  60-­‐tal. Kvalitet  får  ny  innebörd
87. ”kvalitetsarbete  är  en  förmåga  hos  organisaConer  aU   effekCvt  vidareutveckla  och  leda  verksamheten  så  aU   slutprodukten  Cllfredsställer  såväl  kundernas  som  ägarnas   och  övriga  intressenters  behov  och  förväntningar”.   SIQ  2011 SIQ  InsCtutet  för  Kvalitetsutveckling
88. 1960-­‐tal
    ”There  is  a  policeman  in  our   heads.  He  must  be  destroyed.” Wilhelm  Reich Hundratals  kurscenter  och  privata  insCtut  för   personlig  utveckling  uppstår.     Det  handlade  om  aU  låta  individer  uUrycka  sig  själva   precis  som  de  var.  Ta  kontroll  över  siU  omedvetna.   Mål:  EU  starkt  jag,  poliCskt  ansvarstagande  och  fri   från  företagens  hjärntväU  (EN  SUPERMEDBORGARE).
89. Individualismen  föds 60-­‐talets  poliCska  revolt  ebbar  ut.     1970-­‐tal:  Individen  lycklig  bara  om  hon  är  ”fri”.     Man  ska  inte  vara  poliCsk  -­‐  bara  ta  hand  om  sig   själv  -­‐  Socialism  i  en  person.   –  Jag  skiter  i  allt  a{tyd
90. IdenCtetskonsumCon  ökar:   –  Den  här  produkten  uUrycker  mig!   Fungerande  saker  kastas:     –  Den  här  produkten  uUrycker  inte  längre  mig. 60-­‐  och  70-­‐tal
91. Den  mäUa  marknaden
92. Den  mäUa  marknaden
93. Den  mäUa  marknaden
94. Industrin  på  1970-­‐talet Tekniker  utvecklas  för  aU  möta  en  sCgande   ererfrågan  på  produkter  i  små  serier.  
95. 80-­‐tal:  LivssClarna  kartläggs
96. Exit Voice
97. Konsumentbeteende
98. Företagsutveckling  och   bakgrundsinfluenser
99. InnovaConsinriktade  företag PosiConsbevakande  företag RelaCon  mellan  vinst  och   marknadsandel
100. 2010$10$27 9 El$ Björn.utvecklingsprocesser
     El$Björns utvecklingsprocesser  En.produkt.ska.ha.20.års.förväntad.brukstid  Felfrekvensen.ska.vara.låg.  Använda.bästa.tillgängliga.komponenter.och.material.  Tillgång.till.uppdaterad.dokumentation.via.webb  Tillgång.till.reservdelar.i.10.år  Produkten.ska.vara.lätt.att.underhålla.och.felsöka  Det.ska.gå.fort.att.reparera. InnovaConsinriktad  eller  posiConsbevakande?
101. Electrolux FAKTA:
 Livslängden  på  dammsugare  minskade  från  11  år  2002   <ll  6.3  år  2006. Källa:  BNXS30Vacuum  cleaners  -­‐  UK  market,  technologies,  energy  use,  test  methods  and  waste.  Version  1.7  2008   ”The  company  focuses  on  innovaCons  that  are   though}ully  designed,  based  on  extensive  consumer   insight,  to  meet  the  real  needs  of  consumers  and   professionals.” InnovaConsinriktat  eller  posiConsbevakande?
102. Tesla  Motors Källa:  Elon  Musk  at  Tesla  Motors  blog  july  2014   All  Our  Patents  Belong  To  You   ”At  Tesla  we  felt  compelled  to  create  patents  out  of   concern  that  the  big  car  companies  would  copy  our   technology  and  then  use  their  massive  manufacturing,   sales  and  markeCng  power  to  overwhelm  Tesla.     We  couldn’t  have  been  more  wrong.” Elon  Musk,  2014 ”
103. 15  min   Grupper  om  tre    1  Diskutera  Elon  Musks  dilemma   -­‐  Varför?   2  Kan  Sloans  arv  brytas?   -­‐  Hur?  Vem  har  ansvaret?
104. Sagan  om  oss  själva 1. Världen  kretsar  kring  mig.  
105. Sagan  om  oss  själva 1. Världen  kretsar  kring  mig.   2. Status  är  vikCgt  och  värdefullt.
106. Sagan  om  oss  själva 1. Världen  kretsar  kring  mig.   2. Status  är  vikCgt  och  värdefullt.   3. Jag  köper  mig  Cll  miU  uUryck,  min  status.
107. Sagan  om  oss  själva 1. Världen  kretsar  kring  mig.   2. Status  är  vikCgt  och  värdefullt.   3. Jag  köper  mig  Cll  miU  uUryck,  min  status.   4. Jag  ska  ha  bra  betalt.
108. Sagan  om  oss  själva 1. Världen  kretsar  kring  mig.   2. Status  är  vikCgt  och  värdefullt.   3. Jag  köper  mig  Cll  miU  uUryck,  min  status.   4. Jag  ska  ha  bra  betalt.   5. Ingen  ska  tala  om  för  mig  hur  jag  ska  leva  och   därför  röstar  jag  på  de  som  pratar  om  frihet.
109. Sagan  om  oss  själva 1. Världen  kretsar  kring  mig.   2. Status  är  vikCgt  och  värdefullt.   3. Jag  köper  mig  Cll  miU  uUryck,  min  status.   4. Jag  ska  ha  bra  betalt.   5. Ingen  ska  tala  om  för  mig  hur  jag  ska  leva  och   därför  röstar  jag  på  de  som  lovar  mer  frihet.   6. Teknik  löser  allt.  Jag  behöver  inte  bry  mig.  
110. Sagan  om  oss  själva 1. Världen  kretsar  kring  mig.   2. Status  är  vikCgt  och  värdefullt.   3. Jag  köper  mig  Cll  miU  uUryck,  min  status.   4. Jag  ska  ha  bra  betalt.   5. Ingen  ska  tala  om  för  mig  hur  jag  ska  leva  och   därför  röstar  jag  på  de  som  lovar  mer  frihet.   6. Teknik  löser  allt.  Jag  behöver  inte  bry  mig.   7. Mår  jag  dåligt  får  jag  skylla  mig  själv.
111. Sagan  om  oss  själva 1. Världen  kretsar  kring  mig.   2. Status  är  vikCgt  och  värdefullt.   3. Jag  köper  mig  Cll  miU  uUryck,  min  status.   4. Jag  ska  ha  bra  betalt.   5. Ingen  ska  tala  om  för  mig  hur  jag  ska  leva  och   därför  röstar  jag  på  de  som  lovar  mer  frihet.   6. Teknik  löser  allt.  Jag  behöver  inte  bry  mig.   7. Mår  jag  dåligt  får  jag  skylla  mig  själv.   8. Konkurrens  är  bra  –  Det  får  andra  aU  jobba   hårdare  för  mig.
112. Sagan  om  oss  själva  -­‐  i  det  stora 1. Vi  är  konsumenter
113. Sagan  om  oss  själva  -­‐  i  det  stora 1. Vi  är  konsumenter   2. Det  vikCgaste  av  allt  är  Cllväxt  i  ekonomin  
114. Sagan  om  oss  själva  -­‐  i  det  stora 1. Vi  är  konsumenter   2. Det  vikCgaste  av  allt  är  Cllväxt  i  ekonomin   3. Det  råder  brist  på  allt
115. Sagan  om  oss  själva  -­‐  i  det  stora 1. Vi  är  konsumenter   2. Det  vikCgaste  av  allt  är  Cllväxt  i  ekonomin   3. Det  råder  brist  på  allt   4. Vi  behöver  mer  hus,  bilar,  människor,  pengar
116. Sagan  om  oss  själva  -­‐  i  det  stora 1. Vi  är  konsumenter   2. Det  vikCgaste  av  allt  är  Cllväxt  i  ekonomin   3. Det  råder  brist  på  allt   4. Vi  behöver  mer  hus,  bilar,  människor,  pengar   5. Förändringar  =  teknisk  utveckling  =  bra
117. Allt  och  alla  är  Cll  för  mig.   Jag  är  en  kung.
118. Mer  än  20%   ”vill  bli  rika”   40  %     Har  förmögenhet  och  berömmelse   som  enda  ambiConer Vilka  barn  vill  bli  tågförare  eller  sjuksköterska? Källa:  Brigsk  undersökning  citerad  i  ETC  Nov  2014.  etc.se/kronika/ensamheten-­‐tar-­‐livet-­‐av-­‐oss
119. Ensamhetens  Cd
120. Sex  steg   1:  Mode  som  lockbete   2:  Människan  blir  ”folket”  -­‐  en  massa   3:  Makthavarna  lär  sig  styra  massan   4:  Industrin  hackar  demokraCn   5:  Individualismen  blir  norm   6:  De  posiConsbevakande  rg  bevarar
121. 1980  Cll  2014 •70-­‐tal  -­‐  ökad  statlig  belåning   •80-­‐tal  -­‐  ökad  statlig  belåning   •90-­‐tal  -­‐  avreglerade  finansmarknader   •2000  -­‐  2008  ökad  belåning   •2008  -­‐  finansiell  kris   •2009  -­‐  2014  ökad  belåning
122. FramCden  då? Global  ekonomi   Ekologisk  bärkrar   Klimatkris  
124. En  ny  saga  formas 1. Vi  är  inte  konsumenter  –  vi  är  vårdare.   2. Allt  och  alla  hänger  samman.   3. Vi  är  människor  –  vi  lever  medvetet  och  söker   en  högre  mening  med  våra  liv.   4. Vi  lever  inte  i  brist  –  världen  kan  ge  oss  eU   oändligt  överflöd.   5. Jag  får  vad  jag  behöver  -­‐  men  kanske  inte   allCd  vad  jag  vill  ha.
125. 15  min   Grupper  om  tre   Vilka  posiCva  trender  kan  ni  se?
126. Enskilt    1  Nämn  en  eller  två  insikter  som  du  fick.   2  För  vem  kommer  du  designa/konstruera?   3  Har  du  några  möjligheter  aU  påverka?   4  Vill  du  påverka?  Vad  och  varför  -­‐  vad  är   din  drivkrar?  Hur  då  i  så  fall?