AV seminarium

Transcript

1. Välkommen till seminariet Kartläggning om Digital arbetsmiljö och kognitiv belastning Viveca Wiberg handläggare inom ergonomi viveca.wiberg@av.se
3. Agenda 13.00–13.10 13.10–14.00 14.00-14.30 14.30-14.40 14.40–15.30 15.30–15.45 15.45–16.00 Inledning Rapporten Digital arbetsmiljö presenteras • Frågor Kaffe Viveca Wiberg, Arbetsmiljöverket Panel: Arbetsmarknadens parter Raimo Pärssinen (s), Arbetsmarknadsutskottets ordförande Avslutning
4. Bakgrund Viveca Wiberg handläggare inom ergonomi viveca.wiberg@av.se Arbetsmiljöverket vet att: • De flesta svenska arbetsplatserna använder många och olika IT-system… • Arbetsmiljöundersökningen 2013 visade på att 81 % kvinnor och 75 % män använder datorer regelbundet i arbetet… • Arbetsmiljöproblemen med digitala system ökar…. Men vi behöver forskarnas hjälp med att ta reda på … ‒Vad är då problemen? ‒Hur kan vi förstå och förebygga problemen? ‒Varför och hur uppkommer dom? ‒Och vad blir det för effekter?
5. Uppdrag Viveca Wiberg handläggare inom ergonomi viveca.wiberg@av.se AV engagerade Jan Gulliksen, Åke Walldius och Ann Lantz från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Stockholm, Institutionen för Mediateknik och Interaktionsdesign och Bengt Sandblad och Carl Åborg från Uppsala Universitet, Institutionen för Informationsteknik och institutionen för psykologi
6. I uppdraget ingick Viveca Wiberg handläggare inom ergonomi viveca.wiberg@av.se Samla in, granska och sammanfatta kunskap om digital arbetsmiljö och fokusera på kognitiva belastningar, Studera risker för negativa effekter som obalans mellan krav och möjligheter, Och andra förhållanden som kan orsaka stress på arbetet ... Och slutligen studera och sammanfatta vad menas med digitalisering ...
7. Några exempel på användarnas situation Jonas Söderström, moderator
8. ”copy-paste i Excel ... och det är ... ett evighetsgöra” ”Vi har tre olika budgetsystem som inte pratar med varandra”
9. Bussförarens 11 digitala enheter
10. När man behöver en mobil låssmed ...
11. ... är hens utrustning digital
12. ... är hens utrustning digital
13. X skickar SMS om en anställnings- intervju
14. Kanske detta system?
15. ”Bara ett system? Du har tur, du...”
16. 2 757 tim övertid på 12 månader
17. Rapporten ”Digital arbetsmiljö”
18. Digital  Arbetsmiljö Jan  Gulliksen,  Ann  Lantz,  Åke  Walldius,   KTH  Bengt  Sandblad  och  Carl  Åborg,   Uppsala  universitet
19. Vad  är  Digital  Arbetsmiljö? ”Den  arbetsmiljö,   med  dess  problem  och   möjligheter  av  såväl   fysisk,  psyko-­‐social   som  kogni>v  art,   som  blir  resultatet   av  a@  arbetets   stödsystem  och  verktyg   digitaliseras.”
20. Vad  har  vi  gjort? • Vetenskapliga  liJeraturstudier • Kartläggning  av  vad  som  gjorts  och  producerats  av   myndigheter,  fackförbund,  företag,  organisaMoner,   arbetsgivarorganisaMoner,  lagsMNare • Kartläggning  av  relevanta  lagar,  regelverk,  standarder • Genomgång  av  forsknings-­‐  och  utvecklingsprojekt   (AFA,  FORTE,  VR,  Vinnova) • Intervjuer  av  företrädare  inom  området • Arbetsdomänspecifika  exempel  (vårdarbete,   ärendehandläggning,  processtyrning)
21. “Alla”  använder  datorer… • 78  %  av  alla  yrkesverksamma  i  Sverige  använder   persondator  i  siJ  arbete.  Andelen  kvinnor  är   något  större  än  andelen  män. • 45  %  använder  dator  mer  än  halva  arbetsdagen.   (58  %  PC-­‐användare  använder  dator  mer  än  halva   arbetsdagen). • 20  %  (för  PC-­‐användare  25  %)  använder   persondator  i  stort  seJ  hela  Mden.
22. …och  det  finns  inga  skäl  aJ  tro  aJ  det   skulle  minska • Digitalisering,  automaMsering,  roboMsering Frey,  C.  B.,  Osborne  M.  A.  (2013).  The  Future  Of   Employment:  How  SuscepEble  Are  Jobs  To   ComputerisaEon?   Fölster,  S.  (2014).  Vartannat  jobb   automaEseras  inom  20  år  –  utmaningar  för   Sverige.
23. Exempel  på  digitaliseringen  inom  sjukvården:   1) Digitalisering  av  besluts-­‐möten  inom  intensivvården,   2) TeleinformaEk  för  deltagande  i  sjukvård  på  distans  och   3) Traumasjukvård  (bilden  föreställer  inte  en  autenEsk  situaEon,  utan  eX   utbildningsEllfälle).          (Foto  Alexander  Yngling  och  Staffan  Larsson)
24. Digitalisering  av  kassaarbete:   1) Bärbara  självscanningsapparater,   2) Obemannade  snabbkassor  och   3) RoboEsering  av  varulagret.
25. …och  problemen  ökar • 35  %  av  alla  i  arbetslivet  rapporterar  aJ  de  har  ont  i  övre   delen  av  ryggen  eller  nacken  varje  vecka • 29  %  rapporterar  aJ  de  varje  dag  siJer  sMll  i  siJ  arbete   mer  än  två  Mmmar  i  sträck  och  7  %  i  mer  än  4  Mmmar  i   sträck • 40  %  upplever  sig  ha  eJ  så  stressigt  arbete  aJ  man  inte   hinner  prata  eller  tänka  på  annat  än  arbetet  under  mer   än  halva  arbetsdagen • 43  %  upplever  aJ  de  för  det  mesta  inte,  eller  aldrig,   kan  bestämma  när  olika  arbetsuppgiNer  ska  göras.
26. LiJeraturstudien • Få  vetenskapliga  arMklar  återfanns  inom  området • Mikronivån  tas  oNast  upp • ONast  mindre  empiriska  fallstudier  av  kvalitaMv   art • Avsaknad  av  forskning  om  digitalisering  och   digitalt  arbete • Forskningen  i  området  publiceras  inte   vetenskapligt
27. Genomgång  av  finansierade   forskningsprojekt Forte  stödjer  forskning  inom • Arbete  och  hälsa  (fysisk  och   psykosocial) • ArbetsorganisaMon • Arbetsmarknad • Folkhälsa • Välfärd  och  socialförsäkring • Omsorg  och  sociala   relaMoner. AFA  försäkring  stödjer   forskning  inom • Arbetsmiljö • Hälsa • Tillämpning  och   kommunikaMon. Vinnova  stödjer  forsknings   och  utvecklingsprojekt  inom • Tjänster  och  IKT Vetenskapsrådet  stödjer   grundforskning
28. Digital  arbetsmiljö  och  hälsa Hälsoeffekter  vid  bildskärmsarbete • Besvär  i  nacke/axlar • ”Teknostress”,  stressrelaterade   psykiska  o  soma<ska  besvär   Sömnbesvär,  oro,  muskel-­‐  och     mag-­‐besvär Arbetsmiljöfaktorer • Bundenhet  –  sMllasiJande  vid  datorn   stor  del  av  dagen,  oNa  i  låsta,  staMska   och  ensidiga  arbetsställningar • Styrning  –  en  känsla  av  aJ  vara  styrd  i   arbetet  av  datorsystemet,  av  aJ  sakna   Mllräcklig  möjlighet  aJ  kontrollera  och   påverka  ”systemet” • Obalans  mellan  krav  och  resurser  –   känslan  aJ  arbetets  krav,  både  i  form   av  arbetsmängd  och  Mdspress  och  i   form  av  svårhanterligt  eller  dåligt   fungerande  datorstöd,  översMger  de   Mllgängliga  resurserna  och  den  egna   förmågan
29. Krav  –  kontroll  –  stöd Karasek,  R,  Theorell,  T.  (1990).  Healthy  work:  Stress,  producEvity,  and   the  reconstrucEon  of  working  life.
30. Digitala  arbetsmiljöproblem  -­‐  orsaker • InformaMonsöverflöd • Teknikproblem • Användbarhetsproblem • Införandeproblem • EJ  gränslöst  arbete • Brister  i  förändringsprocesser –”Det  måste  handla  om  verksamhetsutveckling  snarare   än  IT-­‐utveckling” –”Vi  känner  ingen  delak;ghet”
31. Kategorisering  av  arbetsmiljöfaktorer och  arbetsmiljöproblem • Fysisk  arbetsmiljö • Psykosocial  arbetsmiljö • KogniMv  arbetsmiljö Alla  dessa  ingår  i  den  digitala  arbetsmiljön,  men  vi  har   särskilt  studerat  de  kogniMva  problemen
32. KogniMva  arbetsmiljöproblem Problem  som  uppstår  när  egenskaper  i  arbetssituaMonen  hindrar  människan   från  aJ  utnyJja  sin  kogniMva  förmåga  (kunskaper  och  färdigheter)  för  aJ  uköra   arbetsuppgiNerna  på  eJ  effekMvt  och  säkert  säJ.   Sådana  problem  kan  förorsakas  av  en  dålig  arbetsorganisaMon  eller  eJ  gränssniJ   med  bristande  användbarhet. – ”Krångligt  och  svårbegripligt” – Onödiga  kogniMva  belastningar  och  avbroJ  i  tankegången – Onödig  belastning  på  arbetsminnet – Orienteringsproblem  och  bristande  överblick – Svårigheter  aJ  hiJa  räJ  informaMon,  och  veta  aJ  man  har  gjort  det… – Arbetsprocesserna  blir  styrda – Dåligt  stöd  för  lärande – Problem  med  olika  systemmoder – AutomaMonsproblem – Många  icke  integrerade  informaMonssystem – m.m.
33. Lagar  och  förordningar Arbetsmiljölagen  (1977:116) • “E>  arbete  ska  präglas  av   varia;on,  social  kontakt  och   samarbete,  sammanhang   mellan  arbetsuppgiBer,   möjlighet  ;ll  personlig  och   yrkesmässig  utveckling,   självbestämmande  och   yrkesmässigt  ansvar.” • SystemaMskt  Arbetsmiljöarbete
34. Lagar  och  förordningar Föreskri6en  AFS  (1998:05) • ”Arbete  vid  bildskärm  som  är  starkt  styrt  eller  bundet  i   fysiskt  eller  psykiskt  avseende  eller  är  ensidigt   upprepat  får  normalt  inte  förekomma.” • “System  och  program  ska – vara  lämpligt  uJormade  med  hänsyn  ;ll   arbetsuppgiBer  och  användare – vara  lä>a  a>  använda,  kunna  anpassas  ;ll   användarens  kunskaps  och  erfarenhetsnivå – ge  återkoppling  om  det  uJörda  arbetet – visa  informa;on  i  format  och  takt  som  är  anpassad   ;ll  användaren.” • Samt  a>  särskild  hänsyn  ska  tas  ;ll  ergonomiska   principer  som  gäller  förmågan  a>  uppfa>a,  förstå  och   bearbeta  informa;on • Kontroll  av  arbetstagarens  arbetsinsats  via  systemet   inte  får  uJöras  utan  dennes  vetskap.
35. Människa-­‐datorinterakMon  (MDI)
36. ISO  9241-­‐210  Human  centred  design  for  interacMve  systems Användbarhet  och  användarcentrerad   utveckling
37. Användbarhetsexpertens  roll
39. Beställarkompetens Användningsforums  lärdomar  om  beställarkompetens: • Synliggör  tjänstens  användbarhet  och  Mllgänglighet  Mdigt   i  beställningen. • Se  Mllgänglighet  som  användarens  räpghet  och   leverantörens  konkurrensfördel. • Satsningar  på  användbarhet  i  beställningen  har   långMdsverkan. • Användbarhetsmetodik  kan  förnya  organisaMonens   strategiarbete. • Tillgodose  behovet  av  stöd  för  beställning  av  användbar   och  Mllgänglig  it. (Walldius  och  Thorén  2014)
40. Standarder  som  stöd  vid  insatser för  förbäJrad  digital  arbetsmiljö Övergripande  standarder • ISO  26000  Vägledning  för  socialt  ansvarstagande • ISO  26800  Ergonomi  –  Allmänna  riktlinjer,  principer   och  begrepp • ISO  27500  Den  människocentrerade  organisaMonen   –  Bakgrund  och  allmänna  principer Förstudier • ISO  9241-­‐11:  Ergonomiska  krav  på  kontorsarbete   med  bildskärmar  (VDTs)  –  Del  11:  Riktlinjer  för   användbarhet • ISO  9241-­‐210:  Användarcentrerad  design  för   interakMva  system • ISO  9241-­‐220  Ergonomics  of  human-­‐system   interacMon  –  Part  220:  Processes  for  enabling,   execuMng  and  assessing  human-­‐centred  design   within  organizaMons Standarder  för  förfrågningsunderlag • ISO  20282-­‐2  Användbarhet  av  konsumentprodukter   och  produkter  I  offentlig  miljö  –  Del  2:  SummaMv   testmetod • EN  301549  Tillgänglighetskrav  lämpliga  vid  offentlig   upphandling  av  IKTprodukter  och  -­‐tjänster  i  Europa Standarder  för  anbudsprövning,  kontrakt,  införande   och  uppföljning • ISO/IEC  25022  Systems  and  soNware  engineering  –   Systems  and  soNware  Quality  Requirements  and   EvaluaMon  (SQuaRE)  –  Measurement  of  quality  in   use • ISO/IEC  25023  Systems  and  soNware  engineering  –   Systems  and  soNware  Quality  Requirements  and   EvaluaMon  (SQuaRE)  –  Measurement  of  system  and   soNware  product  quality • ISO/IEC  25066  Systems  and  soNware  engineering  –   Systems  and  soNware  Quality  Requirements  and   EvaluaMon  (SQuaRE)  –  Common  Industry  Format   for  Usability  —  EvaluaMon  Report
41. Fackföreningarnas  arbete   kring  IT  och  arbetsmiljö Users Awards Vård-IT-Karta • T ex: Vård-IT-rapporten 2010 Unionens IT-kartläggningar: • 2007: Bättre men långt ifrån bra • 2008: Varför blir det inte bättre? • 2010: Ett systemfel? • 2011: Alltid uppkopplad – aldrig avkopplad • 2012: Ett steg framåt och två steg tillbaka • 2013: Ingen ljusning i sikte • 2015: Lyssna på oss som ska använda det Vision m fl har också studerat detta.
42. Ekonomiska  incitament Ur  Unionens  rapport  2015
43. IT-­‐skyddsronder MedsITtning  –  innebär  aJ   representanter  för  system-­‐ leverantören  och  den  lokala  it-­‐ avdelningen  följer   vårdpersonalens  arbete It-­‐ronder  –  innebär  aJ   verksamhetens  hårdvara,   mjukvara,  kringutrustning,   överskådlighet,  användbarhet,   etc.  kollas  av  gentemot  en   checklista
44. Diskussion  och  slutsatser • Digitala  arbetsmiljöproblemen  är  stora  och  ökande • Arbetsmiljöbristerna  innebär  höga  kostnader • Digitaliseringen  innebär  många  posiMva  effekter  men   ökar  också  oro  och  stress. • Arbete  innebär  oNa  idag  höga  kvanMtaMva  och/eller   kvalitaMva  krav,  låg  upplevd  egenkontroll  och  svagt   upplevt  socialt  stöd. • Brister  i  forskning,  avsaknad  av  forskningsmiljöer  och   forskare,  bristande  möjlighet  Mll  aJ  få   forskningsanslag,  ingen  publiceringskultur…
45. Förslag  Mll  åtgärder  och  ansvar • Förtydliga  ansvaret  –  Arbetsmiljöverket,  Arbetsgivare,   Fackförbund • Utveckla  ledarskapet  –  PoliMskt  ledarskap,  moderniserad   lagsMNning,  samverkan  och  kravställande • Metoder  och  verktyg  –  Utvärderingsmetoder,   konsekvensanalyser,  verksamhetsutvecklingsprocesser • Kompetenser  och  utbildning  –  Beställarkompetens,   leverantörsförmåga,  Digitala  skyddsombud? • Forskning  –  Behov  av  mer  prakMknära  tvärvetenskaplig   forskning  inriktad  på  förändring  och  förbäJring
46. Hur går Arbetsmiljöverket vidare?
47. Vad kommer vi att göra med rapporten? • Som underlag i ett projekt om upphandling med fokus på arbetsmiljön • Ta med vid revideringen av AFS 1998:5 bildskärmsföreskriften • Sprida vid branschmöten, FHV och till externa sakkunniga inom området, för stöd till arbetsgivarna utifrån 4 § AFS 2012:2 Belastningsergonomi om riskbedömningar, 10 § AFS 1998:5 om programvara och system, samt 9 § AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö om arbetsbelastning. • Ta med vid planering av kommande tillsynsaktiviteter • Lägga in rapporten på vår webb www.av.se under rubriken Publikationer. • Vi kommer också att se över och uppdatera broschyrer mm inom området.
48. Några inspel till den avslutande debatten
49. 0 5 10 15 Osäker 24h-schema Vaksam Farligare Skapar stress? 3700 ” rst responders” Arnetz, 2013 Bild: Sigfrid Lundberg/Flickr under CC-licens
50. 0 5 10 15 Osäker 24h-schema Vaksam Farligare 26 % Skapar stress? IT-system 3700 ” rst responders” Arnetz, 2013
51. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. AML, Kapitel 2, § 1
52. Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara så beskaffade och placerade och brukas på sådant sätt, att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall. AML, Kapitel 2, § 5
53. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. AML, kapitel 2, § 1
54. Får inte vara med och påverka 2008 2010 2014 44 % 58 % 66 % Unionen
55. En global möjlighet för Sverige: it-system och know-how om digital arbetsmiljö
56. ”Every day, hundreds of millions of people go to work ... Singapore-based entrepreneur Yongfook
57. ... and hate the piece of shit software they have to use to per- form their jobs.” Singapore-based entrepreneur Yongfook
58. Sverige kan bli världsledande inom digital arbetsmiljö