Hur får vi bukt med Jävla skitsystem?

Presentation vid SKLs medlemskonferens Tjänster och användbarhet på webben, 14 sep 2017

Transcript

1. JÄVLA SKITSYSTEM Jonas Söderström Så får vi bukt med SKLs medlems- konferens 
 14 sep 2017
4. 1994 –
5. User experience • Service design • Sustainability Stockholm • Göteborg • Malmö • Denver
8. Hur svårt 
 ska det vara?
10. Vårdfokus, 6 sep 2017
11. Foto: Jenny Leyman/Vårdfokus +8 % effektivitet
13. Förstå användarnas mål!
14. Cykelbanor 
 i kommunen
16. • Gratis karta • Pumpa cykeln • Rapportera hinder • Jag är kontaktperson ...
17. Få fler att välja cykel 
 i stället för bil Vill hitta cykelväg Behöver pumpa cykeln Ska rapportera problem EFFEKT ANVÄNDARE eller MÅLGRUPP eller EFFEKTAGENT BEHOV Vill kunna kontakta ansvarig eller ANVÄNDNINGS-
 MÅL eller MÅL eller 
 SYFTE Effektkartläggning
18. Få fler att välja cykel 
 i stället för bil Vill hitta cykelväg Behöver pumpa cykeln Ska rapportera problem EFFEKT ANVÄNDARE BEHOV Vill kunna kontakta ansvarig Jag griper efter svepskäl för att inte börja cykla Den blir säkert stulen! Vill träna men hinner inte Cykelvägs-app
 eller karta? 
 Bättre skyltar? ÅTGÄRD ”JTBD”
 (Job To Be Done) (=användningsmål)
21. Definiera effekterna 
 – och mät!
23. Ge projekten en 
 effektledare 
 jämte projektledaren
24. Samarbeta 
 med IT!
25. Språk är en viktig del av gränssnitt
26. ”microcopy” eller ”interaktionstexter”
28. ”interaktionstexter” Texter för ton 
 och interaktion
31. … annars …
39. Få ut teamet
40. Alla i teamet, varje tredje sprint: 
 Observera verkliga användare 
 göra sitt jobb under minst två dagar
42. Men varför?
43. Vi digitaliserade verksamheten – journal, tidbok, kassafunktion, EKG med mera (...) Förbättringarna vad gäller kontakter/service till patienterna, apoteken, andra vårdgivare [blev] högst påtaglig. Arbetsinnehållet har förändrats, och mer tid kan ägnas åt vårdarbete. Arbetsmiljön har blivit påtagligt bättre. Genom mätningar vet vi att arbetet rationaliserats i hög grad (20-30 %).” ’ ’ Jonas Sjögreen i Allmänmedicin
44. Vi digitaliserade verksamheten – journal, tidbok, kassafunktion, EKG med mera (...) Förbättringarna vad gäller kontakter/service till patienterna, apoteken, andra vårdgivare [blev] högst påtaglig. Arbetsinnehållet har förändrats, och mer tid kan ägnas åt vårdarbete. Arbetsmiljön har blivit påtagligt bättre. Genom mätningar vet vi att arbetet rationaliserats i hög grad (20-30 %).” ’ ’ Jonas Sjögreen i Allmänmedicin 1993
46. Det är inte sannolikt att utveckling av programmen kommer att leda till ytterligare stora vinster. Tvärtom finns det risker för att otillbörliga krav på kontrollfunktioner, orealistiska föreställningar om pedagogiska finesser och en förfelad syn på möjligheter till forskning leder till en försämring. Jonas Sjögreen i Allmänmedicin, 1993 ’ ’
47. Risken finns att utvecklingen av dataprogrammen kommer att styras 
 av stora uppköpares krav på effektiva instrument [för] den administrativa ‘övervakningen’ av vårdcentralerna. (...) Får dataexperterna härja fritt 
 kommer många små finesser 
 åstadkomma en stor bromsverkan.” Jonas Sjögreen i Allmänmedicin, 1993 ’ ’
48. Digitala system medger byråkrati och komplexitet.
49. ”förenkla”
50. Vi förenklar inte med digital teknik längre.
51. Programmering av ENIAC, sent 1940-tal
52. Joneal Williams-Daw vid UNIVAC 1, 1953
53. Norc, Columbia University’s Watson Lab, 1954
55. 145 ➡ 313 klick Vi digitaliserar för att göra nya saker.
56. ”Studien visade att hemtjänst- organisationen inte var särskilt bra 
 på att leverera det som kunderna 
 ansåg vara viktigt. 
 I stället för att utgå från vad som 
 var viktigt för kundernas stod organisationens behov ofta i centrum, vilket ledde till bristande kvalitet. ” Hemtjänst – vad där viktigt för kunden? Kommunförbundet FoU Västernorrland
57. Skjönsmons hemtjänst, Sundsvall
58. Komplexitet
59. temps salaries travel expenses sick leave pensions hiring competence rehabilitation occupational safety benefits work schedule
61. Komplexitet tvingar också 
 fram …
62. BRÅDSKAN
64. Ta strid för tid
66. Följ lagen
67. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. AML, Kapitel 2, § 1
68. Maskiner, redskap och andra tekniska anordningar skall vara 
 så beskaffade och placerade 
 och brukas på sådant sätt, 
 att betryggande säkerhet ges 
 mot ohälsa och olycksfall. AML, Kapitel 2, § 5
69. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation 
 samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör 
 hans eget arbete. AML, kapitel 2, § 1
70. Digital arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljö
71. Alla förhållanden i arbetet där man interagerar med eller styrs av digitala system Digital arbetsmiljö:
72. Digital arbetsmiljö Teknisk
 kapacitet, stabilitet, uptime Anpassat 
 till människor 
 & uppgift Påverkan på arbetet
73. God digital arbetsmiljö Kapacitet, stabilitet, uptime God
 använd- barhet Påverkan på arbetet enkelt, intuitivt 
 lätt att hitta, 
 svårt att 
 göra fel, 
 bra feedback, utbildning, införande stabilt, 
 inga krascher, snabbt nätverk
 etc flexibilitet, enklare administration, 
 fokus på kärnuppgift, empowerment, självständighet
74. Dålig digital arbetsmiljö ”Teknik- strul” Dålig använd-
 barhet Påverkan på arbetet servern nere, printern krånglar, långsamt nätverk orimligt 
 många klick, 
 svårt att hitta, 
 lätt att göra fel, svag feedback, dålig utbildning detaljstyrning, betungande administration, nedskärningar, brist på flexibilitet
75. Riskbedömning inför förändringar av arbetsmiljö (8§ SAM)
76. Verktyg saknas. Trycka på genom facket till arbetsmiljöorganisationer. ? PÅ GÅNG!
77. BETA
78. SÅ …
79. Förstå användarnas behov Definiera effekterna – och mät! Samarbeta med IT – och gå ut!
80. Minska komplexitet! Ta strid för mer tid! Följ Arbetsmiljölagen!
81. Tack! Mejl: jonas.soderstrom@inuse.se Webb:
 inuse.se javlaskitsystem.se Speakerdeck: jonas_blind_hen