bl.a. koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt. Utöver det ursprungliga uppdraget ges delegationen i uppdrag att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i den lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen som föreslås i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175). Delegationen ska även inom ramen för sitt uppdrag att utveckla vägledningar ta fram riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier exempelvis webbforum och bloggar Riktlinjer för användning av sociala medier Delegationen ska inom ramen för sitt uppdrag att utveckla vägledningar även ta fram riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier, t.ex. Facebook och Twitter. Delegationen ska i detta arbete särskilt beakta rättsliga aspekter på sådan användning. 4
kommunicera, skapa relationer, främja dialog och dela kunskap. När vi här pratar om sociala medier menar vi till exempel: • webbplatser med nyhetskommentarer, länkar, chatt och kommentarfält, • Facebook, LinkedIn, Twitter, YouTube, Flickr och många andra, • bloggar och • wikier där användarna hjälps åt att skapa innehållet. 5
det påverkar ofta de rättsliga aspekterna. Riktlinjerna utgår därför ifrån vilka olika rättsliga krav som ställs beroende på hur sociala medier används. Vidare utgår riktlinjerna från att en myndighet använder publika sociala medier. Därmed avses sociala medier som även utomstående, dvs. personer som inte ingår i eller är knuten till myndigheten, kan besöka genom att läsa myndighetens inlägg eller lämna egna inlägg. De särskilda överväganden som kan behöva göras om en myndighet använder sociala medier i exempelvis projekt som har begränsats till vissa andra myndigheter, organisationer eller fysiska personer tas därför inte upp här. 6
i dialog eller kollaboration med någon annan så är det en social handling, internet blir ett socialt medium, oavsett om det sker i realtid eller i tidsoberoende form. Vilket verktyg som används är irrelevant för bedömningen av om det är ett socialt medium. Skillnaderna blir i vilken grad informationen blir synlig vid publiceringen, dvs: öppen för anonyma, öppen för alla efter identifiering, för en sluten grupp, och så vidare. Riktlinjerna avser information där myndigheten är avsändare* och som bli synlig för människor utanför myndigheten. *Om en person utanför myndigheten publicerar information på digitala medier i regi av myndigheten så är myndighetern ansvarig även för detta.
tre delar. De inleds med inramade ”Riktlinjer”. Därefter följer ”Bedömning”. Den sista delen har rubriken ”Övervägande”. Den som vill ha en snabb överblick kan läsa sammanfattningen och ”Riktlinjer” i avsnitten 3– 15. Den som vill en något djupare bild av riktlinjerna läser dessutom avsnitt 2 och ”bedömning” i avsnitten 3–15. Texten under rubriken ”Överväganden” riktar sig till jurister och personer som behöver sätta sig in i de bakomliggande regelverken. 9
2. granska avtalet 3. sätt upp interna regler 4. ta ansvar för egna och andras inlägg (i vissa fall) 5. hantera allmänna handlingar 6. arkivera 7. gallra 8. hantera ärenden 9. hålla uppsikt 10.informera. 10
• Relationer • Spårbarhet • Kommentarer hos andra.... • Ansvar gentemot eleverna Var går gränsen mellan lärare/ elever och privatperson? ! Bör lärare ha separata “lärarkonton” i sociala medier? ! Vilka är lärarnas ansvar för generella frågor om skolan? ! 11 Bör lärarna ha ett separat telefonnummer för privata samtal?
! Privata eller andra konton? ! Arkiveringsprinciper? ! Hur får arbetsgivarens utrustning användas? ! Hur ska kommunikation till elever fungera? ! Exit-strategi? ! Rekommenderade verktyg/ medieformer? ! Språkregler? ! Vems ansvar? 16
för alla inlägg som myndigheten själv gör, alla inlägg som utomstående gör på myndighetens sociala medier och vissa inlägg som utomstående gör på sociala medier som inte är myndighetens eget men som uppkommer till exempel i en dialog med myndigheten. Ansvaret är inte lika i alla sammanhang. I många fall är även utomstående ansvariga. Till exempel kan myndigheten bli ansvarig för ett inlägg med olagligt innehåll på myndighetens sociala medium men det blir givetvis även den som gjort inlägget. 18 Gallra
allmänna handlingar, oavsett om den förfogar över mediet helt själv eller det tillhandahålls av en tjänsteleverantör eller om myndigheten gör ett inlägg på någon annans sociala medium. Ett inlägg som en utomstående gör på ett socialt medium som myndigheten förfogar över blir också allmän handling. Allmänna handlingar ska enligt offentlighetsprincipen kunna visas upp utan avgift hos myndigheten. Allmänna handlingar ska också kunna lämnas ut som utskrift – i vissa fall mot avgift. Kommentarer hos andra blir allmänna handlingar ! Informera centralt när kommentarer sker hos andra. ! 20
(PC) Sekretessreglerade uppgifter ska inte förekomma i inlägg i sociala medier som myndigheten ansvarar för. Därmed behöver inte de allmänna handlingarna diarieföras, det räcker med att de hålls ordnade så att det framgår om de upprättats av myndigheten eller inkommit från någon annan. Handlingar måste kunna lämnas ut skyndsamt. ! 21
tillfällig betydelse för myndighetens verksamhet kan normalt gallras om myndigheten har ett tillämpningsbeslut som omfattar sociala medier. Konsumentverkets tillämpningsbeslut, 2010-05-07, av Riksarkivets föreskrift och allmänna råd RA-FS 1997:6 2§ Gallring Gallringsbeslutet gäller för handlingar som genom sitt informationsinnehåll eller sin funktion, är av tillfällig art, ringa betydelse eller av anspråkslösare slag. Aktuella handlingstyper som avses är: • frågor som genererar svar av enklare karaktär • kommentarer och inlägg som gäller för kännedom • kommentarer och inlägg som ej berör Konsumentverkets verksamhet • kommentarer och inlägg av stötande eller kränkande karaktär, så kallade forumtroll (gallras omedelbart från mediet) 22
medier ska hanteras. Avsätt resurser och skapa rutiner för att ta hand om sådana meddelanden som inte bör finnas i det sociala mediet. Myndigheten kan bli skadeståndsskyldig om den lämnar felaktiga upplysningar eller råd. Gör därför inga uttalanden i ett socialt medium som kan uppfattas som råd eller upplysningar som kan få ekonomiska konsekvenser. 23
måste hållas under uppsikt. Det är därför viktigt att avsätta resurser för detta. Myndigheten • får inte publicera kränkande personuppgifter, • ska hålla uppsikt över besökares kommentarer för att upptäcka kränkande personuppgifter, • ska ta bort kränkande personuppgifter och • kan bli skadeståndsskyldig för kränkande personuppgifter. 24 Gallra bemanning?
Tydliga rutiner för vem som tar vilka ärenden. ! Använd ex. logotyp för att tydliggöra avsändare. ! Att inlägg blir allmänna handlingar. ! Vilka uppgifter som inte får publiceras. ! Vad som händer om man inte följer reglerna... ! Hur inlägg blir tillgängliga för andra användare. ! 26
m.m) • Privat / officiellt konto • om privat, hur hantera allmänna frågor som kommer den vägen? • Språkliga krav • om språkliga krav, hur förenligt är det med privata konton? • Hur arkivera så att det blir lättillgängligt och sökbart? • Central arkivering eller gör läraren det själv? • Gallring: vilken typ av info blir INTE allmän handling. • Hur ofta/när/på vilket sätt måste läraren själv gallra (bevakning) • Hur måste läraren informera eleverna om villkor i tjänsterna? • Hur informerar läraren om användning av en ny tjänst centralt? • Hur hantera “exit”? 28
Kartlägg nuvarande och önskad användning Inte bara verktyg, utan hur man vill jobba, vilken flexibilitet som behövs för att vara konkurrenskraftig... Inte bara med lärarkåren utan med elever, andra myndigheter, m.m. Tillämpningsbeslut för gallring! Rutiner för: läsa, bedöma & informera om användaravtal Rutiner för bevakning / arkivering / exit Nätverk för erfautbyte / best practice Skapa eget Följ @Edelegationen på Twitter! Gå med i http://edelegationen.ning.com/ Underlättar att sålla bort irrelevanta och kränkande kommentarer. Resurskrävande Skapa en wiki där alla, såväl lärare som elever (och utomstående) kan bidra med insikter.
användning av sociala medier. Det görs i andra sammanhang. Till exempel behandlar KRUS, Kompetensrådet för utveckling i staten, sådana frågor ur såväl rättsliga som etiska perspektiv i sin skrift från 2010, Fri åsiktsbildning – om yttrandefrihet och meddelarfrihet i statsförvaltningen. • Samma slags frågor berörs i skriften Yttrandefrihet och lojalitet – Vad gäller för anställda hos kommuner, landsting och regioner, utgiven 2010, SKL Kommentus. 31 Men... är det rimligt att lärare förväntas ha separata konton på alla förekommande medier som de använder både privat och i tjänsten?
med kommentarer) • http://www.sou.gov.se/kommittedirektiv/2010/dir2010_32.pdf • SKL:s bok: Lojalitet och yttrandefrihet • SKL förslag till checklista för sociala medier: http://www.skl.se/web/Fritt_fram_for_social_medier.aspx 35